Då var det dags att vända hem till Norrland.
Vi lämnar ett Edsås som också är klätt i vacker vinterskrud.
Jag är glad att jag sluppit undan den värsta kylan.. men ändå så längtar jag efter att börja jobba med hästen igen! Det riktigt kryper i fingrarna. Jag drömmer och dagdrömmer om hoppövningar och planering och hur och vad jag ska göra för att bygga bygga bygga. Vill jobba med att göra henne så stark och självsäker jag kan – det är nyårslöfte nummer ett på hästsidan. Stark och självsäker. Det är ett ganska bra ställe att börja sikta mot. Planen var även att börja tävlingssäsongen i februari men eftersom mitt hästpass ännu är på Flyinge för extraregistrering så vågar jag inte ens tänka i de banorna innan det är tillbaka. När väl passet återvänt så kan vi åka ut. Jag hade inte i min vildaste fantasi trott att det skulle ta såhär länge, därför kopierade jag inga vaccinationsintyg för att kunna åka ut. Dumt ja, men vem hade kunnat ana vilken väntan det skulle komma att bli. Nåja, det är som det är. Ingen fara på taket. Jag kommer ändå vara så upptagen med styrketräning att innan jag vet ordet av har tiden gått och passet är tillbaka. Var sak har sin tid.
Mitt äldsta charmtroll på nyårsafton:
Mary spekulerar 