Stora lipen utmed Norrbottenskusten. 

Igår åkte vi och lämnade Pippilottan i Piteå för vidare färd till sitt nya hem i Hälsingland. När man inte har råd så har man inte. När man har små barn finns det prioriteringar som måste göras. Man måste göra det man inte vill ibland. Jag har inget val. Om jag hade kunnat hade jag allra helst velat sälja henne när hon är på topp, i full tävlingskondition för att någon annan bara skulle kunna ta över och köra på. Nu blev det inte så. Just nu hoppas jag bara på att hon får det bra; att den glada pippilottan får fortsätta vara glad. Hon får en ny vän, en ny familj. Vad jag får vet jag inte ännu. Jag kan inte se så långt men något positivt måste det väl komma ut detta, vad det skulle kunna vara återstår att se. 


Men hon kommer för alltid vara den finaste hästen jag haft privilegiet att rida. Det är jag tacksam för ♥️

Skolan avslutad.

Hej och hå vad tiden går. Första klassen är avklarad och sommarlovet har äntligen börjat! Som han har väntat våran duktiga skolkille. Efter avslutningen hade jag utlovat glass som blev till slush på torget och Jack fick för sig att han skulle bada i fontänen på torget. Jag intalade honom att man inte får bada i den förrän man gått ut 9:an (hemska mamma!) och han avstod faktiskt. Ärligt talat, vattnet såg inte så kul ut; det blåste kallt; jag kände bara nej snälla – inte bad i fontänen på torget. Party pooper deluxe. Nåväl, det gick bra ändå.. man kan ju inte börja sommarlovet med att sura över icke badande.

Hade aningens svårt med att motivera lillebror till att sitta still under avslutningen i kyrkan. Han hamnade bredvid sin bästis så det hjälpte lite grann men han drog nog igång även de som satt i närheten…. så jag lät honom springa fritt och det slutade med några varv runt kyrkan.

Hej Fredag!

Beautiful days.

Gud vilka fina dagar det är. Fina men fullpackade av jobb, avslutningar, städning i huset för att göra plats för helgens finfrämmande. Igår kom sadeln som jag fått breddad i kanalen. Hann vara ut till stallet och pyssla, torka bort dammet som fröken hade badat i, kroka på stigbyglarna och testa hur den sitter. Sätta check och bock och inse att jag får provrida den en annan dag. Vi gick bara ut på promenad och betade och tittade när eleverna körde ponnys mellan vinbärsraderna. Så himla roligt det såg ut, och vilken fart! Måste testa någon gång, det där bara måste även mina killar älska att göra!

Ännu mer prylar från garaget är på väg till tippen, sakta men säkert blir det ju lite mer ordning i huset. Ordning och reda bland det som syns. Nästa steg är att få ordning och reda även på det som inte syns. Nåväl. Tiden löser det mesta.

Hej torsdag, idag ska jag fira äldsta sonen som avklarat sitt första skolår! yey!

Återkoppling.

Det här med att ge och ta ”feedback”, återkoppling är ju något som jämnt och ständigt är på tapeten. Enligt mina papper här på jobbet så är jag bra på att både ge och ta feedback. Jag tycker själv att jag är grymt bra på att ge feedback, särskilt positiv sådan… negativ feedback vill jag hellre kalla konstruktiv kritik, och den är jag ändå okej på att ge. Tycker jag. Skulle ändå definitivt kunna vara bättre. Ändå slog det mig att jag sällan får feedback över huvudtaget på jobbet. Särskilt efter att min superchef slutade för 2,5 år sedan. Av honom fick jag jämnt återkoppling av, i början var det mest ris men allteftersom tiden gick utbyttes riset till ros. Bra chef verkligen.

I går fick jag faktiskt feedback på mitt CV och ansökan som jag skickat till en tjänst. Återkopplingen kom direkt från HR som bara ville säga att min ansökan var jätte bra skriven. Att jag hade skickat in en så bra ansökan att hon visade den för sin kollega. Gud vad guld värt det var! Det var verkligen just den återkopplingen jag har väntat på. Jag skickar ansökningar som aldrig får något svar. Tyvärr är jag oerhört dålig på att ringa upp företagen och be om återkoppling till varför jag inte är tilltänkt, när jag inte är det. Vad saknas, vad ska jag förbättra. Nu fick jag inte veta det dock men jag fick veta att den sticker ut. Den är bra. Och det är precis det jag behövde höra just nu, en liten knuff i ryggen. Det var länge sedan sist.

Idag är det sommarfest på Närsta, och sommar är det utomhus. Ska bli skoj, minstingen och storebror är laddade!

Hej tisdag!

 

Under markisen.

Alltså varför har vi aldrig använt våran markis som hänger på huset? Jag kan aldrig minnas att jag har varit med om att vi snurrat ut markisen ordentligt när man tex äter. Det gjorde jag igår. Och det var skitmysigt. Ordentligt ut-snurrad markis vid lunchen kändes fantastiskt! Vem behöver ett parasoll liksom… eller ja, jag behöver nog kanske ett parasoll också för min nyodlade krukträdgårdsland står just nu på altanen och jag vill ju ändå att de har lite sol också. men ändå. Tack för markisen, vore ännu roligare om det inte var så att den är lite hålig och det växer mossa på den på sina ställen………!

Nåväl. Förra veckan var svajig på alla sätt och vis. Det känns som att vissa bollar rullar lite fortare än jag skulle önska. Och när de börjar rulla för fort vill jag bara plocka tillbaka bollen och sätta den i fickan. Stanna. Stopp. kan inte allting bara vara som de är. Kan inte allting bara lösa sig på ett sätt som jag vill? Kanske inte, kanske behöver det bli som jag inte hade tänkt för att något annat ska bli som det ska bli. Luddigt. Men det är allt jag vill säga om det just nu.

Detta är veckan med skolavslutningar hos oss. Sommarfest på förskolan på tisdag och Skolavslutning i kyrkan med förstaklassaren som nu avklarat sitt första skolår. Fantastiskt. Till helgen har våran lilla hästsportförening sin allra första riktiga klubbtävling! Stort och nervöst, ska vi få ihop alltihopa? Jaa.. det gör vi. Sedan får vi besök söderifrån som hela lilla familjen går och väntar på. Ska bli så roligt! Jäklar var det ska rullas ut markis till lunchen nästa vecka. Om vädret vill förstås.

Lånade en ryttare och cyklade ut med finaste pippilottan. Hon tyckte järncykeln var lika trevlig som en riktig 4-bent hästkompis


Hej måndag!

Klämdag.

Kändes helt okej att jobba klämdagen, mest för att jag kände att om jag är hemma fler dagar kommer jag mig aldrig tillbaka till jobbet. Och det måste jag ju. Vissa saker måste man. Jobba och tjäna pengar är en av dem. I dag när jag rullade in fanns det inte mindre än 4 jobb att söka. Jag tror banne mig jag ska söka allihopa, bara för att. Eller kanske inte en på 50%, den går bort men allt annat. Det som hänt känns inte bättre efter helgen när saker och ting ”har fått landa”. Snarare har jag hunnit sortera i tanken och känner mig bara väldigt ifrågasättande och undrar om man verkligen får göra vissa saker. Men ingenting kan jag förändra. Måste bara fundera över hur jag vill ha det för att saker ska kännas så bra som möjligt för mig.

Insåg även att jag måste ta tag i mig själv. Måste motionera. Måste ut och få frisk luft. Måste göra saker som jag tycker är roliga. Måste. Jag måste agera nu för att jag ska börja må bra. Jag har en plan och den ska följas. Det verkar som att jag får lämna mössan hemma i veckan. Solen skiner. Jag har cyklat med min racer cykel till jobbet idag. Idag har jag även bett om hjälp med stallet så jag får en ledig dag till annat. Då kan jag sitta och längta efter imorgon när jag är ledig och får rida. Snart kommer min sadel med den breddade kanalen till min hästapålle som förhoppningsvis kommer godkänna den… Det är inte bara mörker utanför den stora blå. Om jag bara kunde hitta ljuset här inne också.

Lyckopiller.

 

Hej måndag.